- Underbara jul
Vi hann med det vi skulle igår. Vi brände till och med knäcken när jag satte över grytan med färdigkokt knäck på en icke varm platta. Trodde jag. Någon liten filur hade nog vridit till den med rumpan när hon hoppade ner från stolen.
Men vad tusan. Vi gör ny i morgon :)
Mellan bränd knäck och korvstoppning kom mormor och Janåke och hälsade på. Eller "gamlamommol och gamlamossa", som Stina säger.
Vi firade lite minijul eftersom vi inte ses mer i juldagarna.
Däremot ska familjen Redman packa övernattningsväskan och fira nyår tillsammans med den äldre generationen. Vilket vi verkligen ser fram emot.
Men först JULAFTON, som är stora samtalsämnet här hemma. Stina längtar som en tok, och nu är hon såpass stor att man faktiskt kan skapa minnen. Undertbart
Ikväll ska vi äta tomtegröt hos mamma och pappa. Tillsammans med morbror + familj. Mormor och Janåke brukar också vara med. Men eftersom hon brutit foten och är rullstolsbunden, var det mer lämpligt att de lämnade klappar i vårt hus, som saknar entrétrappa.
Vi ska också passa på ge Theo sin gummekaka, och Stina får sin, av sina gudföräldrar. Traditionen säger dagen innan julafton. Men i år fuskar vi, det passar sig liksom rätt bra.
-Vi julstökar
Julstök. Ja det gör verkligen skäl för sitt namn. Än mer när det sker tillsammans med en tvååring. Idag bakar vi bröd, kokar knäck och griljerar skinka. Jag tänkte också att, när vi är klara med det där, ska hinna med att pyssla lite. Stina gjorde en jättefin ljuslykta häromdagen, och jag tänkte att vi kunde göra ett par till.
Just det! Ikväll ska vi bort till far och mor och göra julkorv. En av alla fina traditioner som hör tiden till.
-17e December 2009, en glädjens dag.
Tidigare i eftermiddag kom Theo hit. Vi gör födelsedagstårta. Theos tårta.
Han fyller tre år idag, syrrans stora pojk. Och Stina längtar lite extra idag tills det är hennes tur att fylla tre fingrar. Men hon är nog så stolt över hennes två, och antagligen mest över att hon faktiskt klarar av att hålla ner resterande tre.
Just nu är den första marängbottnen i ugnen, och kusinerna myser i soffan framför "Jul i Ankeborg" i väntan på att få vispa mera!!
Det gäller att ligga i, för ikväll ska stora killen firas!!
.... varför blir de så stora så fort....
- Mamma till en
Jag tänkte som såhär. Ett nytt försök på mig ursprungliga blogg. Jag önskar att jag blogg.se aldrig strulat och jag aldrig hade bytt. Det hade vart så mycket roligare att ha hallt samlat på ett ställe. Men vad tusan.
Den här är också låst. Jag är inte längre sugen på att utelämna allt till ALLA, vem som helst. Jag vill bara dokumentera lite. Och finner mina närmsta det intressant är det helt okej. Så tänker jag.
Stina Ska bli storasyster, och hela familjen ser verkligen fram emot detta lilla knyte. Men den här gången är annorlunda.
Redan första veckorna hemma med Stina kunde jag känna ångest över att jag i framtiden skulle ha en annan bebis jämte mig i sängen. Då kunde jag inte förmå mig med tanken på att jag skulle dela upp mig på två och kanske ännu fler.
Nu är lilla Skrållan drygt 2½ och det är fortfarande bara jag och hon. Det sista halvåret som mamma till en, tänker jag verkligen ta vara på.
Jag är absolut inte rädd för att jag inte kommer älska bebis lika mycket. Tvärt om, i nuläget är jag rädd för att jag vet att jag faktiskt kommer göra det.
