leijne

Cilan och Sara!. Nu är jag tillbaka, så att ni åter kan hålla koll på mig.

Jag bor i hus! Eller vi bor i hus, Jag och min älskade Mattis!. Det var ett tag sen vi flyttade hit, men det var ett tag sen jag uppdaterade min blogg också. Mycket tack vare läget vi har befunnit oss i.
Vi flyttade hit i början av Mars, till den då kallade knarkarkvarten. Ett halvfärdigt kök utan el och. Vi placerade en 90 cm bred säng mellan spisen och kylskåpet. Det var också endast där på våra 2 kvadratmeter vi kunde röra oss. Innehållet i våra förra garderober placerade vi i duschen ( som vi inte riktigt visste fungerade ) Det vi en gång ska kalla sovrum blev tillhåll för alla möbler, och i köket runt om våran säng, klättrade det lådor längs väggar och golv.
Resterande rum var fyllda av byggmaterial och damm. Till en början sov vi i detta kalla mörka. Självklart med kläder på. Just det, vi hade en liten värmefläkt, Vi hade faktiskt el i en kontakt i "sovrummet" som vi kunde dra en förlängningssladd från och koppla denna lilla fläkt och rikta mot våra blåaktiga nunor. Nog om fläkten. Detta blev för mycket ( eller kanske för lite i detta sammanhang ) för stackars Mattias, och vi fick flytta hem till älskade mor och far ett tag. Tills vi fick ett element i köket, och spisen ikopplad. Vilken för övrigt var toppen som sänglampa!.

Nu har det gått ett par månader sen dess. Vi har hunnit få ett till halvfärdigt rum, som nu används som kombinerat sov och vardagsrum. Teven där hoppas vi få kanaler till så småningom.
Duschen fungerar, tack och lov! Jag är inte säker på att jag fått Mattias att stanna här med mig annars.
Nu tänkte vi fokusera på att få färdigt sovrummet. Möblerna som stod där har fått flytta till det blivande vardagsrummet ( som är ett senare kapitel ).
Efter allt så känns det faktiskt helt okej. Det fungerar att bo här som det är, dock inte hur länge som helst. Det vore roligt med 3 rum och kök till hösten.

Ska fylla i att huset vi bor i bara är till låns. Vi hyr det. Och är fortfarande på jakt efter eget. Men det känns inte lika bråttom nu. Jag trivs här, och är inte längre främmande för att utöka familjen.

- Leijne