Vart är ni?..
Alla mina vänner....
Det är hemskans tråkigt att sluta skolan. Inte för skolans skull. Utan för gemenskapen och umgängets skull.
Jag är mer ledig nu än vad jag vart någonsin, om man räknar bort tiden fram till lekis, men det hjäps inte när alla ens vänner inte är lediga. Den enda tid man har att umgås är håltimmarna i skolan. Och det har jag inga längre. Den tiden hade ju kommit ändå, när man tar studenten. Jag har bara påskyndat den processen lite. Tupiskt... För det kan jag säga. att det är det enda jag saknar med skolan
Vännerna...
Nu försöker jag göra allt för att hålla kvar kontakten, och det är inte det lättaste. Hur många finns det inte här ute egentligen som saknar en vän. eller två eller tre.
Varför är livet byggt så, att man hela tiden måste förlora något för att få något nytt. Jag vill ju ha de vänner jag har. Lite fler skulle inte skada. Men inte hundan vill jag offra några av de jag har bara för det.
Fy vad orättvist livet är.
Nu ska jag sova och samla nya krafter. Jag orkar inte tänka längre.
Jag har världens huvudvärk. Bamseont i ryggen, och magen är kass.
Jag trodde jag slapp förkylning, men ack vad jag bedrog mig. Det viruset satte sig bara fel.
Jag saknar DEJ!