- Pyret jobbar på
Jag har ägnat den här dagen åt bakning, bakning och lite mer bakning. Så länge jag håller mig sysselsatt är det lättare att tänka bort smärtan. Jag vet att jag borde vila, men det är så förbannat tråkigt, och inte alls min stil.
- 140 dagar
Med Stina gick jag +12 dagar, så jag räknar med att gå över minst en vecka med Kotte nummer två också.
Jag tänkte iaf att det kunde vara på sin plats med en bild på den växande magen. Tänkte låta maken fotografera med systemen vid ett lite senare tillfälle. Idag hanns det inte med, så ett taskigt mobilfoto fick det bli. Lite roligt är det att dokumentera ändå.
Vi var och hämtade en katt idag.
Kiwi fick han heta, helt enligt Skrållans önskemål.
Och hon, som är insnöad på en lillebror, har i alla fall kommit med ett namnförslag på en eventuell lillasyster. Clementine..
Stina gillar frukt...
Jag måste ju säga att det ändå var ett ganska smakfullt val med tanke på att det finns en hel del frukter att välja på. Melon t.ex.
- Ööh?
- Soffhäng med min skatt
- Rutinultraljud
Det är tur att Stina är morgonpigg, så henne var det inga problem att få färdig på 5. Henne skulle vi ju lämna av borta i grannhuset.
Hur som haver hann vi i tid, och fick se lilla kråkan för andra gången. Allt var i sin ordning, vilket självklart känns fantastiskt bra. Jag passade på att väga mig också när en fungerande våg fanns i närheten, och nu hade jag faktiskt ökat ett halvkilo. En uppgång ungefär i samma takt som sist helt enkelt.
Som sagt, allt är i sin ordning.
- Sjukhusbesökare
" mamma jag vill inte kissa, det gör ooont!! "
Men 5 min efter bokad tid på vårdcentralen var vi i alla fall på plats med burken.
Goaste sköterskan tog ett prov, och sen fick vi gå till läkaren nästan omgående.
Det hela slutade med ett recept på apoteket, varpå den flaska vi hämtade ut antagligen gett mig ett par gråa hår.
Men trots allt tar hon faktiskt sin medicin, och med två doser kvar av kuren är ungen som vanligt igen. Möjligtvis lite trött och medtagen av bieffekter.
Tack gud för att vi fått ett så friskt och välmående barn. Senast hon fick medicin var vid 3 mån ålder, och då en avedon efter vaccination.
Frågan är.. Kan man verkligen ha sådan tur igen?
Oron som medföljer en graviditet är, för mig, helt klart större i väntan på nummer två.
UVI?
Stina är ett mycket tåligt barn, och åmar sig inte i onödan, så nu misstänker jag urinvägsinfektion.
Vårdcentralen ringer upp om två timmar, och då ska jag kräva att få komma in och lämna prov.
Annars mår vi bra. Stina sitter och ritar hjärtan, kråkan slår volter i magen och jag ska plocka ur diskmaskinen, hej.
-
Med Stina skedde detta i 16+3, och det är alltså fortfarande två mycket lika graviditeter.
Nu när snart halva tiden gått, och jag egentligen inte besväras av något mer är halsbränna och foglossning, kan jag faktiskt säga att jag trivs i mitt tillstånd.
Nästa vecka är det dags för rul, och storasyster får faktiskt stanna hemma då. Hon tyckte det var spännande sist. Men upp till 45 min i ett mörkt litet rum känns inget kul för en snart 3 åring.
Jan. 06, 2013
Det ska bli skönt med vardag.
- En barndomsvän
- Tjugohundratretton
Tjugohundratretton...
Det kommer bli ett fantastisk år, det vet jag.
Det är året Stina fyller 3, jag och Mattis firar 3 år som gifta, och också det år som vi får vårt andra barn.
Om lycka är att få vara två. Hur bra är inte fyra då?
